Ep. 100
En poetisk och melankolisk reflektion över tidens gång och livets förgänglighet, där havet och sanden fungerar som metaforer för en ständig förändring. Sången utforskar hur varje ögonblick lämnar sina unika spår – som fotsteg eller vågornas mönster – men hur dessa oundvikligen suddas ut och återförenas med ett större, evigt flöde. En berättelse om att vara del av något större och hur allt till slut flyter samman.